Dagens fynd
Idag så var det barnloppis nere på IOGT, missade förra gången så tyckte det var dags att fynda lite nu. HIttade en del, men märker att nu när man ska fynda strörre storlekar så finns det inte så mycket. Det är så klart förståeligt då ungarna leker mer i den här åldern/storleken. Byxor var näst intill omöjligt att hitta, så det blir att titta på Ullrared när jag ska dit om ett par veckor.
Vi har haft lite höstlov jag och Max, det innebär att vi har lekt, lekt, lekt och tittat på tv. Ja, en massa tv faktiskt (kanske lite väl mycket), men jag vill också ha lov.
Köpte ett bowlingset och en fin rosa väska med en pingvin på. Oskar tyckte väl inte riktigt att Max skulle ha en rosa väska, men va fan. Visst jag köper inte rosa kläder, men leksaker är skitsamma för mig.
Vi har haft lite höstlov jag och Max, det innebär att vi har lekt, lekt, lekt och tittat på tv. Ja, en massa tv faktiskt (kanske lite väl mycket), men jag vill också ha lov.
Klicka på dem så blir de större
Jag har även funderat en massa de senaste dagarna.På det mesta skulle jag vilja säga, men mest har jag funderat på det här med vänner och vänskap.
Det finns ett flertal människor som jag önskar att jag hade mer kontakt med, jag önskar att det var lite som förr då man sågs och hördes jämt. Visst, vi har alla förändrats och flertal skaffat barn, men ska det vara ett hinder för att hålle den bra vänskap vi ändå hade levande? Tänker ofta att jag är dålig på att höra av mig, jag hör av mig och sen efter några månader tänker jag samma sak igen.. Tiden har flugit iväg och den andra parten har inte heller hört av sig. Då blir jag lite töntig och tänker att "varför är det bara jag som ska höra av mig" och skiter i det. Jättetråkigt eftersom dessa människor har varit så viktiga för mig en gång och är nog egentlgen fortfarande det. Jag saknar dom, som fan! Nu när det finns barn med i bilden skulle jag vilja höras och ses oftar, jag vill att Max ska lära känna de som är viktiga för mig. Jag vet bara inte hur, i nuläget, det ska gå till.
Sen finns det vissa människor som bara tar energi och som jag fram tills nu försökt ha kontakt med, men inte fått så mycket gehör (trots att de säger att det är kul och trevligt att höras av), så eftersom jag har så mycket annat att lägga energi på nu så struntar jag i dem.
Ska iaf åka och hälsa på en fin vän och fira hennes 30årsdag idag =)
Höstlov
Grattis bästaste Frida på din 30årsdag!
Så, idag har jag och Lilleman inlett tre dagars höstlov tillsammans. Då jag jämnt är trött och slite nu för tiden så blev det en lugn dag.
Vädret ute var ju inte det bästa, jag äger ett par trasiga gummistövlar och ett par regnbyxor. That´s it! Men, Max är ju så klart tvungen att komma ut och leka lite. Han är ju inte heller den som klagar på att det är lite blött ute, älskar att hoppa i pölarna och dricka regnvatten från alla dess konstiga ställen, haha. Helst vill han att mamma också ska hoppa och bli blöt.
Efter 45 minuter fick jag iaf nog och gick in med skitgrisen, var bara att slänga kläderna i tvättmaskinen. En nöjd kille fick lite mat och sov sen gott i ett par timmar =)
Efter middiagsvilan blev det lite kaffe och skitsnack hos Per och Gunilla, Max gillar att få hänga hos dem ibland och jag med =)
Lyckades få lite egentid på Citygross, jätteskönt att få komma iväg, även om det innebär att handlar blöjor och sånt. Fast träffade på en kär gammal vän, Sigge, som höll mig sällskap genom butiken. Skittrevligt att få snacka ikapp lite, även om vi skulle behövt ett par timmar till.
Halloween i bilder
Jag hoppas jag fick med de flesta som deltog i helgens lilla skräckpartaj!
Förslappad
Sitter här och är måttligt irriterad på mig själv. Jag har lyckats gå ner 10 kg, motivationen har varit på topp, men den senaste månaden.. Det har varit så mycket annat att tänka på, Max som varit konstat sjuk sen mitten av april, jag har själv varit halvkrasslig, varit i konflikt med gymnasieförvaltningen, rent alltmänt deprimerad skulle jag vilja kalla det. NU sitter jag hemma med en inflammation i en sena i höger fot också och har fått träningsförbud. Tack!
Undanflykterna för att inte ta tag i träningen är många, trots att min kropp (och hjärna) egentligen vill ut. Jag vet inte vart jag ska finna den. Någon?
Saknar på nått sätt de där 2 h promenaderna till förskolan varje dag, de har verkligen hjälpt mig att gå ner, samt motivationen till att äta lite bättre. Jag har fortfarande inte börjat trycka i mig bröd, men jag hoppar över måltider och sötsugen blir på så sätt jobbigt. Då Max har varit sjuk och inte har några matrutiner, så har inte jag heller det. Underligt det där. Har funderat på att fixa alla mellanmål dagen innan, så att det finns färdigt, jag ska bara slå slag i saken bara..
Var länge sen jag uppdaterade och så får ni ett deppigt inlägg, men det är så det ser ut just nu. Visst har vi det bra, jag och familjen och vi har det roligt ihop =)
Idag fyller dessutom bästaste maken 31 år och det har firats med paket och tårta. Paket från Max och mina föräldrar. MIn present var biljetter till att se Def Leppard i Helsingborg förra veckan =)
Skitdag
Idag har verkligen inte varit någon bra dag, på något plan.
Det började redan i fredags med skitnyheter som störde hela min helg och jag visste att jag var tvungen att ta tag i det imorse. (Kan inte i detalj gå in på vad det är just nu, men jag hoppas på en ljusning i det problemet) Ont i magen, nervös, kunde inte äta, som sagt ingen bra start.
Sen har vi ju det här med Max, febern och bristen på aptit. Misstänkte att det var samma som för en månad sedan, det vill säga öroninflammation och halsfluss, så ringde till VC och fick en tid på förmiddagen. Det visade sig ju att jag hade rätt, han hade båda delarna. Fick en bredare antibiotika utskriven än förra gången och hämtade ut den på stört.
Eftersom han har ätit dåligt så visste jag att det ev kunde bli lite jobbigt för magen att få i sig den. Efter ha fått i sig antiobitikan (gick ovanligt lätt) så började Spymaratonet hos lilleman, han spydde här och var och hur länge som helst! Stackars liten! Han ville inte sova,han ville ingenting och jag var HELT slut, hade inte fått i mig nån lunch eller vatten eller nått och klockan tickade och tickade... 14.30 hade jag lyckats få honom att somna och jag fick äntligen i mig lite mat. Sen var det bara att ta tag i allt skurande och tvättande
NI tänker kanske: Låt han skrika och gnälla lite så att du får i dig mat och kan vara en bra mamma. Idag var det lättare sagt en gjort kan jag meddela er och det sitter fortfarande i hos mig. Är mentalt slut känner jag...
Sjukstuga
Fick hämta Max från förskolan i torsdags, för han hade kräkts och var lite hängig. Väl hemma märkte vi inte så mycket av det, men eftersom jag sagt att han skulle vara hemma på fredagen var det bara att hålla det, trots den höga energin hos lillkillen. Men sen vid lunch på fredagen upptäckte jag att han hade feber och där är vi fortfarande. Ligger mellan 38.5 och 39.5. Vill inte riktigt äta (magen inte i balans, men påminner inte om magsjuka) och tycker livet är allmänt jobbigt, det emellan en massa lek och runtspringande i lägenheten. Detta påminner om förra gången, för en månad sen då det visade sig att han hade öroninflammation och ont i halsen. Vi ska ge det imorgon med och har det inte blivit lite bättre så blir det att ringa VC på tisdag för att kolla upp öron och hals.
När det enda som går ner är lite glass, då är det de man får =)
Just nu är det en massa kaos, så jag måste förbi jobbet imorgon för att få rätsida på vissa saker. Har varken tid eller lust att ordna upp skitsaker som strular.
Sitter och inväntar Ola och Cissi som ska komma hit och kolla på VM hockey finalen, håll tummarna för att jag inte somnar mitt i. Cissi lär nog sova innan första perioden är slut :P
Eurovision
Sitter och kollar på Eurovision med min kära make. Eller ja, han spelar spel på datorn bredvid, säger han! Tycker han kommer med en massa åsikter även fast han inte tittar. Hans krav för att se på detta med mig var att jag kollade på Star Wars med honom igår, än har jag inte sett någon film och ändå sitter han här :P
Annars har det varit en lugn dag hos Familjen Keyser, Max har haft feber och rätt så slö. Har blivit lite lek och en massa barnprogram. Faktiskt tillåtet när man inte är helt kry. Får hoppas febern beror på tänderna och inget annat. Sen hoppas jag att han är frisk till på måndag då vi ska besöka den nya förskolan.
Sen har det varit kvartsfinal i hockeyVM, det får vi ju inte glömma. Tack vare Sedinbröderna så har Sverige idag lyckas ta sig till VM final. Skulle nästan säga att det är enbart pga dem, kollar man hur illa S spelade innan de kom till turnering så var det inte mycket att komma med. Det är iofs nice att ett par spelar kan leda ett lag så långt, men samtidigt rätt pinsamt att Mårds inte kunde/kan få igång resten av gänget. Imorgon kväll är de finaldags mot Schwiez, också ett överraskningarnas lag. Ska bli kul att se =) (Dvs om jag orkar hålla mig vaken).
Nattning
Nu har det blivit tags att ta tag i det där med Max kvällsrutiner. Vi har en bra rutin och tycker väl egentligen att nattning genom att han somnar i vår famn har funkat utmärkt. Sen är det en mysig stund för oss föräldrar också. Men, nu är det ju så att Lilleman växer och passar snart inte bra i sin mors famn, samt att det börjar bli dags för honom att lära sig somna själv, med oss fortfarande i rummet så klart. Min mor gjorde detta med honom i lördags, la ner honom i sängen och befann sig sedan bara i rummet och han somnade!
Jag började med detta igår, la ner honom och satte mig sedan vid honom och sjöng lite för honom som alltid. Han bökade och stökade, men låg ner i sängen och blundade till och från. När han upptäckte att han höll på att somna så var han bara tvungen att greja runt i sängen. Efter 40 minuter fick min kära make ta över och vad händer då, han somnar! Tog kanske 15 minuter till, men iaf. Detta är standard, han bråkar med mig, jag ger upp och han somnar när Oskar tar över. 1-0 till Max i detta läge! Men ikväll har jag inget val, Oskar är iväg och jag SKA fixa detta. Får ta hur långt tid det än tar, för lära sig att inte ”köra” med sin mor och somna själv måste han förr eller senare. ( I detta fall tror jag senare)
Jag har fått höra att jag nog inte har nått tålamod och att jag sitter och blir irriterad. Så känner jag dock faktiskt inte att jag blir, konstigt nog. Men vi får se ikväll, håll alla tummar och tår för mig =)
Vägning
Igår var det dags för månadens invägning. De flestar av er vet inte, men sedan 1 november har jag en gång månaden träffat en distrikssköterska för att prata mat, träning osv. Jag tog kontakt med henne eftersom jag inte kom igång (gravkilona till stor del kvar) och kroppen började säga ifrån, speciellt knäna.
Ulrika som hon heter är mycket trevlig och vi diskuterar saker utefter mina förutsättningar, hon pekar inte med hela handen, bara ett finger. Jag har aldrig känt mig illa till mods av att gå till henne, utan snarare har det känts skönt, även om vi inte alltid snackar mycket. Det är skönt att gå dit en gång i månaden för då har man ett mål och jag vill fan inte komma dit och ha gått upp i vikt.
Vi mäter kring stuss och midja, samt tar vikt vid varje tillfälle. Så igår då, efter påsk och en massa skit så var det dags för domen. Jag hade tills igår gått ner i både kg och centimetrar för varje gång jag varit där. Så, åter 2 cm ned runt stussen och 1,5 i midjan, men så kom vi till vikten +1 kg. Va fan var min första tanke, men som Ulrika påpekade, då jag gått ner i cm och inte lag på mig fett så är det med största sannolikhet 1 kg muskler. Jag, muskler?! Haha, men å andra sidan så tränar jag faktiskt så det är ju ingen omöjlighet. Vi la iaf inte så stor vikt vid vikten, utan kör på som vi gjort innnan. Men, jag kan inte låta bli att störa mig liite iaf.
Jag mår så mycket bättre i kroppen sen jag började hos henne, sen är det ju mycket min förtjänst som har tagit tag i träningen så klart. Men utan denna kontakt hade jag nog mått sämre än jag gjorde i höstas.
Påsk
Tänkte att det skulle bli ett inlägg medbara bilder från påsken, men insåg att jag tagit alldeles för få. Så jag får väl lov att skriva några rader ändå. Påskledigheten blev inte riktigt som vi tänk oss, planer gick i stöpet hit och dit kändes det som.
På onsdagen när vi åkte upp till mor och far stannade vi i Norrköping för lite kvalitetstid med Familjen Wiklund. Det är alltid lika trevligt att vara där, vi bjöds på god mat och Max fick leka av sig lite med Erik
På torsdagen hade vi sedan tänkt att åka till min kusin Ulrika och hennes familj, Max skulle få leka av sig lite med Hanna var det tänkt, men det sket sig ju fint. Lilltjejen var sjuk och jag var inte sugen på att åka av förklariga själ. Vi åkte istället in till min lillebror och kollade läget, han har ju skaffat sig en tjej så vi fick faktiskt komma in i en städad lägenhet =)
På fredagen var det tänkt att vi skulle åkt till Enhörna för att träffa Elin och hennes familj. Elin har jag inte träffat sedan vårt bröllop och hon har sedan dess fått två barn, senaste tillskottet kom på Max ettårs dag. MEN då Agnes blivit sjuk så fick vi ställa in. Det är så himla typiskt och så satans tråkigt, vem vet när nästa tillfälle kommer? Detta tog ju bara 2,5 år! Är skitbesviken!
Vi tog tillfället i akt och träffa Karin och Donald (som vi skulle träffat på opåskafton) Dem har vi inte heller sett sedan vårt bröllop. Nu har de flyttat till Sköldinge, vilket underlättar det hela lite faktiskt. Vi fick go fika och massa snack, mest om deras kommande bröllop som vi ska på i Maj =)
Påskafton, ja.. Det hände väl inte så mycket, vi umgicks, åt gott och snackade en massa skit. Så som det ska vara, Putte hade med sig Felicia hem för första gången, tycker nog hon hävdade sig bra =) Max gillade henne iaf och hon gillade Max.
Max fick ett påskägg av mormor och morfar med en bil i, till en början var påskägget roligare än bilen =)
Fick smaka chokladpudding för första gången, mumma =)
Klicka på alla bilder så blir de större
Föreläsning
Igår så var jag och två kollegor på en heldags föreläsning i Konserthuset om autismspektum och stress kring ämnet.
Vet inte riktigt vad jag ska säga om den. Helene som höll i den var mycket duktig kring ämnet och jag fick en mer teoretisk och klar blick om var problematiken ligger hos en människa inom autismspektrat. Nu var det ju så att jag personligen gick på denna föreläsning för att få reda på mer om hur personer inom AS känner kring stress, hur de upplever stress, vad som kan trigga igång stress samt kanske få lite tips om hur jag ska kunna jobba med detta. Det var enbart den sista timmen hon tog upp det här med stress och på den tiden gavs det inte så mycket praktiskta tips, utan kom vi tillbaka på nästa föreläsning skulle hon komma in på det. Så, lite besviken blev jag allt, samtidigt som jag gick därifrån lite klokare än vad jag var när jag kom =)
Idag har det inte hänt så mycket i mitt liv. Jag har varit hemma med Max som varit hemma hela veckan med magsjuka. Han har ätit mer idag och är mycket bättre i magen än för ett par dagar sedan, vilket är super. Äter han ok och håller sig som han är nu kanske han får ta och gå till förskolan imorgon. Han är dessutom ledig hela nästa vecka, så jag tror det vore gott för honom att komma dit. Men är han inte pigg så får han absolut inte gå.
Ett gott tecken på att han är piggare iaf är att vi har varit ute i det svinkalla vädret och lekt i snön och det märks att han saknat att vara ute. Fick bära in ungen när jag höll på att förfrysa tårna! Nu sover han i väntan på att Oskar ska komma hem, det är då min tur att pysa till jobbet för lite AW med mina kollegor.
Nästa veckar är det ju som bekant påsk och vi åker redan från Växjö på onsdag. Denna resa är verkligen fulltecknad med besök till höger och vänster, besök som jag gärna gör med nöje =)
På onsdag när vi åker upp stannar vi på lite lunch hos Linda med familj, på torsdagen är det inte helt bestämt, men en tur till min kusin Ulrika blir det förmodligen, på fredagen tar vi och åker till Enhörna för att hälsa på fina Elin med familj som jag inte sett sedan vårt bröllop och på påskafton tar vi en tur till Karin och Donald som vi inte heller sett sen vårt bröllop.
Det ska bli sjukt kul och jag hoppas innerligen att Lilleman håller sig frisk med alla besök inplanerade.
NU har ni fått ett blogginlägg med en massa svammel om olika saker, uppdaterar man inte så ofta kommer allt på en gång :P
Åter
Nu har jag som vanligt varit seg på att skriva här, tänker varje dag att jag ska skriva några rader. Och tro mig, jag har att skriva! Det är inte ett händelselöst liv jag lever, även om det kanske låter som det för andra. Det händer mycket i mitt liv som mor till en ett-åring, det är inte en lugn stund.
Max har varit hemma en del, både jag och Oskar har fått svabba. Förr, förra veckan var det för att han ramlade på förskolan och slog upp läppen samt slog i tänderna. Han kunde ju inte äta vanlig mat stackarn och då kunde han ju så klart inte gå till förskolan.
Förra veckan ringde de oss och sa att han inte var bra i magen och inte ville ha di honom på fredagen. Jag hävde motsatsen och hade rätt. Han var inte konstigt en gång efter han kommit hem i torsdags. Hel skumt! tror mest att han ätit nått han inte tål. Men förskolan ville vara säkra på att han inte smittade ner de andra med nått, så det var bara att gilla läget och vara hemma med honom. Då han inte var sjuk så tog jag med honom för en lekdate med Nicolina och jag fick snacka skit mer Maria.
Helgen har bestått av två träningspass på friskis, shopping och barnkalas. Lilla Nicolina har blivit en stor flicka och fyllt ett. Vi hade mycket trevligt och åt mycket god fika =)
Att bero på träningen är jag såå glad att min kära make ställer upp och tar hand om Max när jag är iväg ( ja, jag skriver äntligen nått positivt om min man :P ) Han vet att det är viktigt för mig och det innebär ju också att han får mer tid framför datorn, så han klagar inte.
Me & I klädparty
Så, nu har jag varit på mirr första klädparty. Själva tillställningen hos Maria var mycket trevlig, men det fanns en nackdel med det hela. PRISERNA! Herregud! Jag har precis beställt en tröja från Gunillas svärdotter som har en butik som heter Koola Kidz, den kostade 150 spänn och det tycker jag är för mycket till en kille som växer som ogräs. Minsta priset på dessa t-shirts var 190 spänn, snacka om rena rånet. Sen har jag förstått att kvaliten är bra, men iaf. Så, köpte jag något?! Klart som korvspad att jag gjorde det, men det tog emot pga priset, annars hade jag kunnat köpa en massa. Dessa fantasiskt söta brallor i strl 86/92, med tanke på priset så ska han fan använda dem flitigt. 240 riksdaler gav jag för dem, hoppas de håller vad de lovar :P
Bild lånad från Me & I
Vad händer annars i våra liv!? Jo, jag har sportlov vilket har inneburit att jag och Max har haft en massa egentid eftersom han inte får vara på förskolan när jag är ledig ( Ja, jag är bitter för att jag måste betala fullpris även när han inte är det och ja, jag är bitter för att han inte får vara där ens 15 h)
Han behöver verkligen förskolan, han blir nästan rabiat när han inte är aktiverad nog och jag klara inte det lika bra som förskolan. Vi har haft mycket duster, men även härliga stunder. Idag gick vi till BVC och lekte lite, vet inte om det var en sådan positiv upplevelser för hans mor. Idag fick hon se vad hennes son lärt sig på förskolan, bland annat gick han fram till barn med leksaker och tog saker ur deras händer (inte ok, Max arg på mamma), han vägrade dela med sig och la beslag på flertal saker (mamma tyckte att Max kunder dela med sig, Max arg på mamma) samt knuffade sin kompis (blev helt paff eftersom det var första gången jag såg detta, Mamma arg, Max arg) Han har så klart lärt sig en hel del positiva saker, men de överglänser inte det dåliga. Han har blivit en annan pojke sen han började förskolan och det stör mig lite. Det är väl bara att gilla läget antar jag :/
Lovar att det kommer ett inlägg om Sanna och Kristers bröllop snart, samt Leos namngivning.
Spontanshopping
Inget som jag vanligtvis sysslar med om jag ska vara ärlig. Det händer väl att man köper en tröja eller så, men då får det inte kosta speciellt mycket. Lilleman prioriteras när det gäller klädköp och annat nu för tiden.
MEN igår, då slog shoppingdjävulen till, haha. Var på HM och kollade efter kläder till en gammal kollega som fått barn. Fann så klart inget till henne, men... Så hängde den där, just DEN snygga klänningen! Skulle passa asbra på bröllopet i helgen (jag som inte skulle handla annat än skor till detta bröllop) Fanns inte i min storlek, men jag tog den största jag hittade. Sen såg jag att på provdockan som klänningen hängde på, hade de matchat denna klänning med en snygg jacka. O well, tänkte jag och tog med mig allt in i provrummet. De satt som en smäck och jag blev grymt förälskad (ibland tycker man att man ser bra ut, faktiskt! )
Så, en klänning och en jacka för alldeles för mycket pengar inhandlades, men jag kände mig ovanligt nöjd med köpet. Nu var det ju bara den här grejen med att berätta för mannen, haha. Han sa inget om priset, utan uttryckte sig genom att säga: Är det något bröllop du får ha de där kläderna på så är det Sanna och Kristers =)
Sen var det ju det här skoproblemet, det hade ju inte försvunnit för att jag funnit andra kläder. Fick ta mig en snabb sväng till Samarkand och på skopunkten hittade jag ett par snygga stövlar. Kanske en storlek för små, men de kostade 99 spänn. Där kan vi snacka om att vara snål :P Kommer dessutom halka runt med dem, men jag får väl hitta nån att hänga på när vi är ute. Mannen ska ju vara marskalk och toasmaster, så hans stöttning kan jag inte räkna med.
Bild kommer senare, kan ju inte röja min outfit :P
Imorgon bär det så av till Sköldinge med Max, sover där en natt och sen tidigt lördag morgon åker vi till Östergötland. Oskar lämnar av mig i Norrköping då jag ska gå på namngivningsfest för Leo och han åker mot Borensberg. Jag har tur att bli hämtad av Dansk för färd mot Borensberg vid lunch.
Babyshower
Igår var jag på mitt livs andra babyshower. Det är absolut en trevlig tradition där vi tjejer kan träffas, umgås och bara ha en skön eftermiddag.
Denna gång var det Mias mage som "firades" med lekar, paket och gofika. I slutet av mars är det dags för den lille att titta ut.
Många tycker att det är en töntig grej, att det enda man vill göra med en sån grej är att härma amerikanerna. Jag ska inte ljuga och säga att jag tänkte så när jag fick min första inbjudan, men nu är jag helt för det. Det är en härlig grej, att rå om mamman för en stund och visa att man är glad för det nya tillskottet. Hoppas det fortsätter, för vi har det riktigt trevligt =)
Tillställningen ledde dock tyvärr till ett smärtsamt minne. Jag ramlade i Mias trapp på väg ner i hallen och fick lagom ont. Tänkte att det kanske skulle gå över, men icke sa nicke. Det blev värre, kunde knappt sova inatt och imorse hade ett megablåmärke över hela röven uppdagat sig. Så idag har jag haltat mig fram, var lagom skönt när det var dags att hämta Lilleman på förskolan.
Tillställningen ledde dock tyvärr till ett smärtsamt minne. Jag ramlade i Mias trapp på väg ner i hallen och fick lagom ont. Tänkte att det kanske skulle gå över, men icke sa nicke. Det blev värre, kunde knappt sova inatt och imorse hade ett megablåmärke över hela röven uppdagat sig. Så idag har jag haltat mig fram, var lagom skönt när det var dags att hämta Lilleman på förskolan.
Snart är det dags för familjen annorlunda, ett av mina favoritprogram. Är imponerad över hur de orkar med så många barn, när jag själv tycker det är svårt med ett. Men vissa är nog helt enkelt skapta att ha många barn och jag dömer dem inte för det. Pluggade med en kvinna som hade 8 barn tror jag, om inte fler och jag var grymt imponerad över hur hon kunde sköta studierna och familjen. Tror det stavas diciplin! =)
