Familjen Keyser - vår vardag

Det har gått tre månader sedan sen jag skrev några rader. Varför? Ja, ni. Dels för att jag hela tiden tänker att jag ska skriva och så skriver jag inte och nästa gång jag tänker att jag ska skriva finns det så mycket att skriva om att jag helt enkelt bara struntar i det, hänger ni med? Samt det att blogg.se krånglar som satan för mig och gör fortfarande. Denna uppdatering kommer kanske inte bli superlång och främst handla om Max, men denna gång får ni ta detta :P

Det har hunnit bli 2013 och vår Lilleman har hunnit fylla 1 år! Helt galet, vart har det senaste året tagit vägen?




Vi hade en mycket trevlig dag med lek, skratt och massa god fika. Max tackar så klart alla som kom och för alla härliga presenter.

Oskar är numera inte föräldraledig och Max har börjat på Högstorp förskola. Inskolningen skedde under tre dagar, vilket jag inte tyckte var helt okej. Men de resonerar så att i tre hela dagar ska föräldrarna/föräldern vara med och visa sitt barn att det är okej att äta, sova och leka det. Jag förstår deras resonemang, men hinner verkligen ett barn knyta an på så kort tid till någon i personalen, speciellt när föräldrarna är med hela tiden? Har haft det lite jobbigt med att behöva lämna honom hela dagar redan nu, men måste man så måste man. Jag var med en dag under inskolningen, resten tog Oskar.
Det har dock gått super och Max trivs som fisken i vattnet. Personalen säger att han är som en durasellkanin, han vrids upp på morgonen och bara går och går =) (Ja, han kan faktiskt gå! På julafton skedde detta. Vi hade sagt att han skulle gå innan julafton, på julafton får ju så klart duga9 Däremot är han hemsk att hämta, vill inte alls hem och gallskriker. Positivt på ett sätt, men ack så jobbigt för den stackars modern, är ett träningspass varje gång!
Han har även hemma blivit en annan person, han visar tydligt att han är missnöjd över att vi lämnar honom och beter sig därefter. Vi har numera en son som blir arg för minsta lilla, visar tydligt sitt missnöje med en hel del saker. Han har blivit väldigt mammig, samtidigt som jag får ta emot en del slag och nyp från min son. En del skulle kanske säga att det bara är en fas, men det är så tydligt att det kom i samband med att han började på förskolan.