Vägning
Igår var det dags för månadens invägning. De flestar av er vet inte, men sedan 1 november har jag en gång månaden träffat en distrikssköterska för att prata mat, träning osv. Jag tog kontakt med henne eftersom jag inte kom igång (gravkilona till stor del kvar) och kroppen började säga ifrån, speciellt knäna.
Ulrika som hon heter är mycket trevlig och vi diskuterar saker utefter mina förutsättningar, hon pekar inte med hela handen, bara ett finger. Jag har aldrig känt mig illa till mods av att gå till henne, utan snarare har det känts skönt, även om vi inte alltid snackar mycket. Det är skönt att gå dit en gång i månaden för då har man ett mål och jag vill fan inte komma dit och ha gått upp i vikt.
Vi mäter kring stuss och midja, samt tar vikt vid varje tillfälle. Så igår då, efter påsk och en massa skit så var det dags för domen. Jag hade tills igår gått ner i både kg och centimetrar för varje gång jag varit där. Så, åter 2 cm ned runt stussen och 1,5 i midjan, men så kom vi till vikten +1 kg. Va fan var min första tanke, men som Ulrika påpekade, då jag gått ner i cm och inte lag på mig fett så är det med största sannolikhet 1 kg muskler. Jag, muskler?! Haha, men å andra sidan så tränar jag faktiskt så det är ju ingen omöjlighet. Vi la iaf inte så stor vikt vid vikten, utan kör på som vi gjort innnan. Men, jag kan inte låta bli att störa mig liite iaf.
Jag mår så mycket bättre i kroppen sen jag började hos henne, sen är det ju mycket min förtjänst som har tagit tag i träningen så klart. Men utan denna kontakt hade jag nog mått sämre än jag gjorde i höstas.
