Familjen Keyser - vår vardag

har det nu gått sen vi fick hålla vår son för första gången, tänk vad tiden har gått fort. Han utvecklas ständigt vår stora pojke, han äter nu gröt, snart välling helt, sov ganska bra, pratar massa och är mycket bestämd. Vi ser små förändringar varje dag och det är härligt. Visst hade de första månaderna sin lilla charm, han sov gott på en, sa inte så mycket, utan hängde bara med. Man mös med honom på ett annat sätt, nu vill han sällan mysa utan ska sitta, stå med mera. Detta ska iaf firas med att sittdelen på vagnen ska invigas idag. Försökte få Oskar att köpa en tårta, men an envisas med att det är mest jag som vill ha och inte Max, förstår inte vad han fått det ifrån :P

Max och jag har annars tillbringat flera timmar ute på stan idag. Vi träffade upp Sabbacus vid Askelyckan för lite kaffe, därefter tog vi en tripp mot Bländapassagen där vi satte oss på uteserveringen och åt och drack gott. Fick även sällskap av Fazilla, var länge sen vi träffade henen. Hon agerade lite barnvakt åt Max, höll honom, försökte söva honom, mata honom. Det är skönt att Max än inte är rädd för fölk. Det kan då tyckas att de inte vore några problem att lämna honom hos nån barnvakt, men det gör vi faktiskt inte. Vill ändå att han ska träffa personerna rätt ofta, för hans och för vår skull. Vi ska alla känna oss trygga i det tycker jag.

Fick även ett sms från min kusin Ullis, hon fick sitt tredke barn och äntligen blev det en flicka i familjen. Det är dåligt med det, tycker mest det är gossar som föds. Både i släkten och bland våra kompisar, det är inte många flickor här inte. Max har iofs en flickvän i Sthlm, så han har sitt på det torra :P